När Gibson och Keiller byggde Jonsereds fabriker var tekniken i Sverige dåligt utvecklad vad gäller mekaniska maskiner, remdrift och energi via stora vattenhjul. Säveåns forsar löste energiproblemet, men för att kunna omvandla vattenenergin till remdrift av maskiner behövdes även alla delar till vattenhjulen av järn, transmissionsaxlar och kugghjul. Många delar av de maskiner som behövdes för textiltillverkningen gick inte heller att köpa. Lösningen blev att starta ett gjuteri och en mekanisk verkstad där de olika delarna som behövdes, kunde tillverkas under ledning av den tekniskt kunnige Keiller som inhämtat nödvändig kunskap när han arbetade i linneindustrin i Dundee, Skottland.
Gjuteriet blev kvar även sedan fabriksbyggnaderna rests och vattenhjul och remdrift var på plats. Gjuteriets kapacitet användes då även till beställningar av gjutna föremål. Bland annat har gjutjärnsutsmyckningarna på Börsen i Göteborg, klart 1849, tillverkats på gjuteriet i Jonsered.
I mitten av 1800-talet började Jonsered tillverka maskiner till den växande skogs- och träindustrin i Norrland. Gjuteriet producerade då främst maskinernas gjutna delar, medan maskinernas precisionsdelar tillverkades på verkstaden.
Gjuteriet låg längst österut i fabrikskomplexet, i nära anslutning till den mekaniska verkstaden som den var en del av. När både verkstaden och gjuteriet behövde expandera i början av 1900-talet fanns planer på att bygga ett nytt gjuteri i Kåhög. Men dessa planer förverkligades aldrig, utan istället köpte Jonsereds fabriker 1929 ett färdigt gjuteri i Falkenberg och gjuteriet i Jonsered lades ner.
Gjuteriet var relativt litet, det som producerades var främst en del av verkstadens maskinproduktion. Arbetet på gjuteriet krävde yrkeskunskap – det gällde att veta när det smälta järnet skulle tappas och hur gjutformarna skulle fyllas. Det var tekniskt utbildade män som Keiller, och senare ingenjörer, som visste hur maskinerna skulle fungera, men det var männen i gjuteriet som löste det praktiska arbetet med att gjutavmaskindelarna. Och de visste hur man gjöt brospann som fortfarande håller efter nära 200 år. Det vackra broräcket på bron in till fabriken liksom brons bågformade fundament har tillverkats i gjuteriet.
Verkstaden startades för att tillverka maskiner till den egna verksamheten men utvecklades till en fabrik för till verkning av träbearbetsningsmaskiner. Klicka på bilden för att läsa mer.
Snickarverkstaden innehöll modellsnickeriet men skötte även uppsågning av virke och tillverkade snickerier till samhällets och fabrikens byggnader. Klicka på bilden för att läsa mer.
Vissa delar på maskinerna tillverkades på smedjan. Smedjan skötte även reperationer av maskinens egna maskiner och verktyg. Klicka på bilden för att läsa mer.
