Det som idag är Jonsereds samhälle, kallades förr Manered efter den gård som låg här. Det var först sedan kyrkan invigts 1860, som arbetarbostäder började byggas i området. Innan dess bodde de flesta arbetare på Fabriksholmen samt i Korpås. De högre tjänstemännen bodde i Nybygget. Men i takt med att fabrikens verksamhet ökade, växte behovet av fler bostäder för arbetarna. När familjen Gibson lät bygga kyrkan på en höjd i Manered, var just tanken att kyrkan skulle bli centrum i ett nytt samhälle och att det nedanför kyrkan skulle byggas bostadshus.
De första arbetarbostäder som byggdes i Manered, är de som ligger längst upp på Kyrkogatan. I anslutning till dessa bostäder lät familjen Gibson också uppföra en skola – det som fortfarande är Jonsereds skola. En handelsbod byggdes utefter landvägen. Och i slutet av 1800-talet började fabriken bygga bostäder norr om landsvägen. I folkmun bodde man i länge i Manered men man var folkbokförd på Jonsereds Fabriker. Och efterhand ersattes namnet Manered med Jonsered för samhället runt kyrkan. Fast gamla jonseredsbor säger fortfarande att man bor på Jonsered, dvs Jonsereds Fabriker.
Efter brittisk förebild uppfördes fabriken och bostäderna i tegel, inte trä, som var det traditionella i Sverige. Fabriken hade ett eget tegelbruk och lera fanns utefter Säveån. Därför har husen nu ett enhetligt utseende, byggda i rött tegel med dekorationer runt fönster och tak i gult tegel. Fönstrena är tredelade och tidigare var alltid dessa snickerier brunmålade. Trots att de många tegelbyggnaderna har uppförts vid olika tidpunkter, ser de enhetliga ut men utsmyckningarna i gult tegel skiljer sig från hus till hus. Först i början av 1900-talet byggdes hus i trä som på Hallebacken, Udden och Björkelund.
Eftersom Gibson finansierat kyrkan, fick familjen patronatsrätt i samhället. Det innebar att kyrkan och skolan sköttes av familjen Gibson. De tillsatte präst och lärare. Med patronatsrätten följde även ansvar för fattigvården och det sociala i samhället, vilket innebar att Jonsereds Fabriker under familjen Gibsons ledning omkring 1900 uppförde ett ålderdomshem, ordnade sjukvård, förlossningsavdelning och barnkrubba. Alla bostadshus i samhället ägdes av fabriken liksom handelsboden. Det fanns även ett numera rivet Flickhem – ett hem där fabriksledningen inackorderade ensamstående unga arbeterskor, och de kunde få tre lagade mål mat om dagen. Det var ständigt brist på ung kvinnlig arbetskraft i Jonsered.
I slutet av 1970-talet började Jonsereds Fabrikers dåvarande ägare att sälja ut fastigheterna i samhället. Idag finns här både hyres- och bostadsrätter och Hallebackshusen är nu verkligen egnahem. En del av de gamla tegelhusen revs redan i mitten av 50-talet men fortfarande finns ett stort antal arbetarbostäder kvar. Jonsereds samhälle betraktas som en av landets kulturskatter och har därför av Riksantikvarieämbetet utsetts till kulturmiljö av riksintresse.
Här hittar du information om Hallebacken, Udden, liksom Jonsereds kyrka, Missionskyrkan och Franciskusgården. Klicka på bilden för att läsa mer,
Här kan du läsa om Jonsereds skola, Jonsereds IF och Idrottsplatsen samt koloniområdet Amerika. Klicka på bilden för att läsa mer
Nybygget räknas som Sveriges första radhus. Och tegelhusen i Manered blev bostäder för generationer av jonseredsbor. Ordenshuset och Torstens Bar var viktiga mötespunkter i Jonsered. Och i centrum låg affärerna. Klicka på bilden för att läsa mer
